Elisabeth Sterner, BlackRock. Foto: BlackRock
Fenomenet retail investment – privatpersoner som handlar på börsmarknaden – växer sig allt större. Med över 20 års erfarenhet inom finansbranschen har Elisabeth Sterner på BlackRock sett hur privatsparandet ökat – och vilka metoder som kan fungera bättre än andra.
Anledningarna till att retail investment ökar är många. Kanske är det för att mångas ekonomi blivit bättre, eller så kan det bero på digitaliseringens boom av sociala investeringsplattformar såsom Nordnet, Avanza och Robinhood. Den troligtvis största anledningen till att privatinvesterare blir fler är dock att det nu är enklare att ta sig in på marknaden. En mängd verktyg och strategier för att underlätta börshandel för den icke-professionella har tagits fram sedan 90-talet. Däribland ETF:er (exchange traded fund) – börshandlade fonder som handlas som aktier i realtid. Elisabeth Sterner, Managing Director, Head of iShares & Wealth på BlackRock Nordic region, berättar:
– En av anledningarna till att ETF:er vuxit så pass mycket på relativt kort tid är att de är lättillgängliga, väldiversifierade och transparenta. De handlas på börsen precis som aktier, men till skillnad från aktier ger de en bred exponering mot en korg av tillgångar likt en vanlig fond. Därför kan man med börshandlade fonder bygga en portfölj som ger en bred exponering samtidigt som den är kostnadseffektiv. En ETF är dessutom transparent – du har daglig tillgång till en översikt av samtliga värdepapper som den innehåller.
“Med ETF:er kan du bygga en portfölj som ger en
bred exponering samtidigt som den är kostnadseffektiv.”
En sak som privatinvesterare gärna prioriterar är överkomliga avgifter. Avgiftsmässigt ligger traditionella indexfonder och börshandlade fonder på ungefär samma nivå. Men det finns fördelar med börshandlade fonder, menar Elisabeth:
– Både en indexfond och en ETF är utformade för att följa ett förutbestämt jämförelseindex. De största skillnaderna mellan dem är hur de handlas och hur transparenta de är. En ETF kan man köpa eller sälja när börsen som den handlas på är öppen, precis som med en aktie. En fond handlas istället en gång per dag vid en fast tidpunkt. ETF:en är även mer transparent än en vanlig fond – den redovisar sitt innehav på daglig basis, medan en fond vanligtvis bara delar denna information på månadsbasis.
Två lager av likviditet
Börsen påverkas av världskriser. Därför har pandemiåret 2020 inneburit en ofta volatil marknad, med fonder som tvingats stänga för in- och uttag på grund av dålig likviditet. Hur har börshandlade fonder klarat sig under krisen?
– Likviditeten påverkades inte nämnvärt; BlackRocks ETF:er var öppna för handel under hela våren 2020, även när marknaden var som mest volatil. På grund av hur börshandlade fonder är uppbyggda har de i princip tillgång till två lager av likviditet – i själva ETF:en samt i de underliggande tillgångarna. ETF:er är inte immuna mot den dåliga likviditet som normalt uppstår på marknader vid krissituationer, men då de är enkla och relativt billiga att handla attraherar de höga handelsvolymer även i extrema marknadssituationer, som de vi såg i mars 2020.
Vad ser du för trender i framtiden för börshandlade fonder?
– Vi har sett ett enormt globalt ökat handelsintresse för hållbarhet. Vi ser stora inflöden i strategier som ger exponering mot industrier som tacklar klimatförändringar, exempelvis genom förnybar energi. Intressant nog presterade hållbara strategier bättre än genomsnittet på den volatila marknaden förra våren. Vi ser även ett ökat intresse för tematiska investeringar, det vill säga investeringar i ETF:er som ger exponering mot långsiktiga och strukturella trender som vi tror kommer påverka samhället under en längre period. Det kan vara en åldrande befolkning, eldrivna bilar, automatisering och robotteknik. Trenden tycks peka på ett intresse för en hållbar och tekniskt avancerad framtid.